Storbritanniens högsta domstol har avvisat Oatlys överklagande rörande varumärket ”POST MILK GENERATION” och därmed bekräftat att varumärket var ogiltigt i den mån det omfattade växtbaserade livsmedel och drycker. Överklagandet väcktes av Dairy UK, en branschorganisation för mejeribranschen, som hävdade att användningen av ordet ”milk” i samband med icke-animaliska produkter stred mot EU-förordning 1308/2013, som reserverar mejeribeteckningar såsom ”milk” uteslutande för animaliska produkter.
Oatly hävdade att dess varumärke var en metaforisk slogan som syftade på en kulturell förändring bort från konsumtion av mejeriprodukter, snarare än en bokstavlig produktbeskrivning. Högsta domstolen fastslog dock att det lagstadgade förbudet gäller i vid bemärkelse för marknadsföring och varumärkesprofilering, inklusive varumärken. Domstolen bekräftade att om användningen av ett varumärke skulle strida mot lagstadgade regler för produktbeteckningar, är den förbjuden enligt 3 § 4 i varumärkeslagen från 1994 och kan inte registreras eller göras gällande på ett giltigt sätt. Det faktum att konsumenterna skulle förstå hänvisningen i sitt sammanhang, eller att termen förekom i en slogan, innebar inte att förbudet kunde kringgås.
Det är viktigt att notera att även om Oatlys varumärkesansökan i slutändan avslogs, gjorde Högsta domstolen några anmärkningsvärda obiter-kommentarer. Högsta domstolen angav särskilt att ett annat kännetecken som uttryckligen preciserar användningen av ordet ”mjölk” – till exempel genom att inkludera formuleringar som ”mjölkfri” – skulle kunna omfattas av det undantag i lagstiftningen som tillåter att termen ”mjölk” används när den tydligt används för att beskriva en egenskap hos produkten snarare än för att beteckna dess natur.
Viktiga konsekvenser för varumärkesägare
Beslutet stärker avsevärt kopplingen mellan efterlevnad av regelverket och varumärkesskydd. Varumärkesinnehavare kan inte åberopa skyddade produktbeteckningar – inte ens indirekt eller i form av slogans – för varor som enligt lag inte uppfyller kraven för dessa beteckningar. Detta ökar risken för avslag, invändningar eller ogiltighetsförfaranden mot varumärken som innehåller reglerade termer, såsom ”mjölk” för växtbaserade produkter.
Domen understryker också vikten av att, vid utvecklingen av nya varumärken, förutom traditionella varumärkessökningar även kontrollera att det inte föreligger några rättsliga hinder, särskilt inom starkt reglerade branscher såsom livsmedel och drycker. Varumärken som är särskiljande ur varumärkessynpunkt kan ändå vara ogiltiga om deras användning skulle strida mot märkningslagstiftningen.
I ett bredare perspektiv bekräftar domen att varumärkesrätten inte kan användas för att kringgå branschspecifika namngivningsrestriktioner. Företag som är verksamma inom kategorier som växtbaserade produkter, alternativa proteiner och andra ersättningsprodukter bör välja ett varumärkesnamn som undviker skyddade produktbeteckningar och istället fokuserar på särskiljande eller påhittade termer.
Sammantaget innebär beslutet att flexibiliteten när det gäller varumärkesprofilering inom reglerade livsmedelssektorer begränsas, och det understryker behovet av tidig och samordnad juridisk och regleringsmässig rådgivning vid valet av nya produktnamn.
Om du vill ha mer information eller rådgivning om tvistlösning i varumärkesärenden är du välkommen att kontakta någon av författarna, Alice Bennetteller Catherine Wiseman, eller din vanliga varumärkesjurist hos Barker Brettell.
”Beslutet stärker avsevärt kopplingen mellan efterlevnad av regelverket och varumärkesskyddet”
