Denna artikel beställdes ursprungligen och publicerades på CITMA:s blogg på nätet i maj 2025
Thom Browne och Adidas: två globala namn inom modevärlden som sällan nämns i samma sammanhang, såvida man inte rör sig inom immaterialrättsvärlden.
När man hörordet ”Adidas”är det troligt att man omedelbart tänker på”märket med de tre ränderna”.Adidas är så övertygade om detta att de har börjat använda det som slogan på en rad av sina produkter.
Frågan är: Är Adidas det enda märket med ränder? Thom Browne anser inte det, och de två parterna har nu i nästan två decennier tvistat om vem som har ensamrätt på ränder inom modebranschen.
Med utgångspunkt i det senaste domslutet i denna långdragna historia ska vi närmare undersöka vad som skiljer giltiga varumärken från ogiltiga, samt gå igenom bakgrunden till denna numera globala tvist.
En kort historik
2007:Adidas kontaktade Thom Browne efter att företaget hade använt en design med tre horisontella ränder, vilket Adidas ansåg liknade deras välkända motiv med tre vertikala ränder alltför mycket. Till följd av detta inledde Thom Browne ett samarbete med sportklädjätten och ändrade sin design från tre horisontella ränder till fyra horisontella ränder.
För tillfället räcker detta för Adidas, och de båda parterna kommer överens om att samverka, där Adidas fortsätter att använda sina välkända tre vertikala ränder och Thom Browne använder fyra horisontella ränder, såsom visas nedan:
2018:Efter mer än ett decennium av samarbete, men framför allt efter en period av snabb tillväxt för Thom Browne, tar Adidas återigen kontakt och begär denna gång att Thom Browne helt ska upphöra med att använda deras randiga design. Vid denna tidpunkt har Thom Browne börjat bredda sig mot mer lyxiga träningskläder – produkter som i högre grad överlappar Adidaskärnsortiment än företagets primära lyxkläder.
2021:Adidas lämnar in invändningar mot varumärkesansökningar som Thom Browne* har lämnat in i USA och väcker dessutom talan i New York gällande varumärkesintrång, utvattning av varumärke, illojal konkurrens och otillbörliga affärsmetoder. Inget av dessa yrkanden bifalls.
* Thom Browne har väckt talan om ogiltigförklaring av Adidas varumärken med de tre ränderna i Storbritannien, med motiveringen att varumärkena är ospecifika och vaga, vilket skapar osäkerhet om hur långt rättigheterna sträcker sig.
2023:Adidas väcker liknande talan mot Thom Browne i Tyskland och misslyckas återigen. Domstolarna konstaterar att skillnaderna mellan Adidasoch Thom Brownesrandmönster är tillräckliga för att förhindra förväxling hos konsumenterna, och lägger särskilt vikt vid skillnaden mellan konsumentgrupperna (konsumenter av sportkläder respektive lyxkläder).
2024:Thom Browne Inc m.fl. mot Adidas AG m.fl. [2024] EWHC 2990 (Ch). Den brittiska High Court prövarThom Brownestalan om upphävande samt Adidasmotkrav, där Adidas hävdar att Thom Brownesanvändning av dess design med fyra ränder utgör ett intrång i Adidasvarumärken med tre ränder.
Dom från den brittiska High Court
Adidas har (eller hade) ett stort antal registrerade varumärken i Storbritannien för olika tre-randsmönster, varav Thom Browne väckte talan om upphävande av vissa av dem år 2021.
Resultatet av dessa upphävanden innehåller viktiga lärdomar för aktörer inom modebranschen som vill registrera och upprätthålla skyddet för rättigheter som kanske inte uppvisar den högsta graden av särprägel (till exempel geometriska former).
Återkallande av Adidas varumärken
I Storbritannien måste ett varumärke vara tydligt och precist när det gäller vad som exakt skyddas. En aktör kan inte ha ensamrätt till ett varumärke som är vagt beskrivet, eftersom detta öppnar för att man går för långt när det gäller att hävda varumärkesrättigheterna.
Thom Browne väckte talan om ogiltigförklaring mot ett antal varumärken som tillhörde Adidas, varav många ledde till positivt utfall eftersom domaren ansåg att beskrivningarna i registreringarna var för allmänna och därför riskerade att skapa förvirring bland allmänheten och konkurrenterna om vilket föremål registreringarna egentligen skyddade.
Även om åtta (av de sexton som ifrågasatts) klarade domarens granskning, förklarades de återstående åtta ogiltiga, vilket innebar ett bakslag för Adidasvarumärkesportfölj och den tio år gamla strategin att upprätthålla registreringar för omfattande rättigheter.
Till följd av detta avgörande ansågs Adidasvarumärken med följande avbildningar (se exempel nedan) vara ogiltiga.
Å andra sidan klarade registreringarna med dessa framställningar (se exemplen nedan) domarens granskning och ansågs giltiga.
Vad är skillnaden?
Det är lätt att fokusera på de grafiska framställningarna av varumärken som de ovan, men detta fall visar att den beskrivning som åtföljer denna typ av varumärken spelar en avgörande roll.
När man jämför de grafiska framställningarna av de varumärken som ansågs giltiga respektive ogiltiga är det svårt att upptäcka några väsentliga skillnader. Detta beror på att domarens avgöranden i hög grad fokuserade på varumärkenas tillhörande beskrivningar.
Träningsjacka – ogiltig fallstudie
Beskrivning: ”Märket består av tre parallella ränder med lika stort avstånd mellan varandra, som är placerade på ett överplagg enligt illustrationen nedan, där ränderna sträcker sig längs minst en tredjedel av plaggets ärm”.
Domarens analys
”En allmänhet, däribland en näringsidkare, som tittar i registret skulle hamna i en situation där det råder osäkerhet om vad det skyddade kännetecknet egentligen är.”
”Adidas valde själv vilka ord som skulle användas för detta varumärke och kunde ha valt att vara betydligt mer precis eller alternativt ansöka om registrering av olika varumärken som omfattade illustrationer av hur varje varumärke skulle se ut på specifika klädesplagg. Företaget gjorde inget av detta.”
Domaren fastslår uttryckligen att den grafiska framställningen är tvetydig, men detsamma gäller beskrivningen, och anser inte att tillägget ”enligt illustrationen nedan” ger någon ytterligare specificitet åt det föremål som Adidas faktiskt avser att skydda.
Cap – ett relevant fallstudieexempel
Beskrivning: ”Varumärket består av tre ränder på en kepsskärm, såsom framgår av illustrationen; kepsens form i sig ingår inte i varumärket”.
Domarens analys
”Enligt den korrekta tolkningen är detta varumärke avsett att skydda ”Three Stripe”-märket när det är fäst på kepsar i den position som visas på illustrationen. Det är således inte fråga om huruvida varumärket måste vara centrerat på skärmen, om det ska vara parallellt med skärmen eller hur stor del av skärmen det får täcka. Allt detta framgår tydligt av den grafiska framställningen och skulle förstås av den berörda allmänheten.”
”Orden ’placerade på kepsens skärm’ kan, när de ses isolerat, skapa osäkerhet och/eller ge upphov till tankar om en rad olika utformningar, men när dessa ord ses i sammanhanget med illustrationen kan det inte råda någon osäkerhet. Av illustrationen framgår tydligt att de tre ränderna ska placeras vertikalt mitt på kepsens skärm. Deras bredd, avstånd och längd framgår tydligt.”
Domarens analys i detta avgörande tydliggör vikten av att det finns ett konkret samband mellan den grafiska framställningen och beskrivningen.
Detta exempel visar också att specifika formuleringar som ”på kepsens skärm” och ”kepsens form ingår inte i varumärket” bidrar till att undvika ogiltigförklaring på grund av oklar avbildning, förutsatt att de stämmer överens med den grafiska avbildningen.
Adidas motkrav avseende intrång
Adidas motkrav om varumärkesintrång mot Thom Browne avvisades till slut. Domstolen fann att Thom Brownesmönster med fyra ränder inte var så likt Adidas varumärke med tre ränder att det kunde leda till förväxling, trots att man erkände Adidas omfattande anseende.
Domaren lyfte fram skillnader såsom att Thom Brownesmönster är placerat horisontellt, att det finns en extra rand samt att ränderna är tjockare, innan han drog slutsatsen att det inte föreligger någon risk för förväxling.
Dessutom påpekade domaren att Adidassaknade övertygande bevis för att allmänheten skulle koppla samman Adidasregistrerade varumärken med Thom Brownesdesign med fyra ränder. Adidasbevis bestod av en ”handfull” skärmdumpar av Instagram-kommentarer, vilka domaren beskrev som kryptiska, innan han drog slutsatsen att det inte fanns några trovärdiga bevis för att allmänheten skulle ha vilseletts.
Erfarenheter
Strategi för inlämning
Den stora mängd återkallningsförfaranden som behandlas i detta fall ger en tydlig lärdom: varumärken med bred utformning och låg särskiljningsförmåga (såsom ränder, former eller andra geometriska motiv) måste hanteras strategiskt.
För modemärken innebär detta att man måste se över hur man registrerar och skyddar denna typ av varumärken. Vaga eller alltför breda framställningar kräver noggrant utformade beskrivningar som måste hitta en balans mellan:
- Att på lämpligt sätt begränsa rätten, så att man inte bryter mot kraven; och
- Samtidigt säkerställs en tillräcklig skyddsnivå för eventuella framtida tillsynsåtgärder.
Dessutom bör varumärken vara kreativa när det gäller hur de skyddar sin immateriella egendom. Även om detta fall uteslutande handlade om varumärken, skulle Adidas kanske ha haft en bättre utgångsposition om man hade registrerat mönsterskydd att åberopa.
Bevis
En lärdom som varumärken kan dra av domslutet om intrång i detta fall är att alltid lägga fram omfattande och övertygande bevisning. Att enbart lägga fram Instagram-kommentarer skulle aldrig vara att rekommendera, men i detta fall bortsågs till och med många av dessa kommentarer eftersom det inte fanns några bevis för att kommentatorerna var bosatta i Storbritannien.
Kommersiell strategi
Förutom att vi kan dra lärdomar av detta fall ur ett rent juridiskt perspektiv, är det också ett exempel på hur en alltför aggressiv tillämpning av lagstiftningen kan slå tillbaka. Adidasihärdiga försök att begränsa Thom Brownesanvändning av enkla randmönster misslyckades inte bara, utan ledde dessutom till att flera av företagets egna varumärken i Storbritannien ogiltigförklarades.
Genom att driva igenom sina rättigheter och gå för långt i rättstvister riskerar varumärkesinnehavare att utlösa motkrav, vilket kan försätta dem i en sämre situation än den de befann sig i från början.
Det är av dessa skäl som varumärken inte bara behöver juridisk rådgivning när det gäller sin immaterialrättsportfölj, utan även affärsinriktad och strategisk rådgivning om när och hur de bör agera. Om du är ute efter affärsinriktad rådgivning inom immaterialrätt bör du gärna ta kontakt med författarna till denna artikel.
”Är Adidas det enda märket med ränder?”
