När det gäller immateriella rättigheter (IP) är sekretess en dold och potentiellt kostsam fråga i samband med användningen av AI-verktyg. Detta är särskilt viktigt när man lämnar ut uppgifter om en uppfinning för vilken en patentansökan ännu inte har lämnats in.
Om chathistoriken lämnas aktiverad – vilket många användare gör – kan allt som en användare matar in i ett AI-verktyg användas för att vidareutbilda och förbättra språkmodellen. Detta medför en risk att inmatningar kan bli tillgängliga för allmänheten innan en ansökan lämnas in. Utöver denna risk finns det ingen advokatsekretess och därmed inget rättsligt skydd för någon ”dialog” som en användare har haft med ett AI-verktyg.
Det finns ytterligare säkerhetsrisker, eftersom de flesta interaktionerna med verktyg som ChatGPT vanligtvis sker online och data behandlas i molnet. Slutligen är det inte alltid tydligt om det finns något formellt avtal som säkerställer att känslig och/eller konfidentiell information inte lämnas ut (till exempel ett sekretessavtal).
Tyvärr täcker dessa faktorer inte in allt som kan vara skadligt med att anlita juridiska tjänster som ”tillhandahålls” av AI-verktyg. Flera uppmärksammade fall på senare tid i USA och Storbritannien har visat att advokater har fått sitt rykte skadat och att personer som företräder sig själva har råkat illa ut genom att använda AI.
I Ayinde- målet fastslog domare Ritchie följande: ”Med hänsyn till sannolikhetsbalansen anser jag att det skulle ha utgjort vårdslöshet av denna advokat att, om hon använde AI och inte kontrollerade resultatet, infoga den texten i sitt processinlägg”.
Detta innebär en varning för utbildade jurister som använder AI-verktyg. De bör vara försiktiga och noggrant granska allt arbete som tagits fram med hjälp av dessa verktyg. Det höjer också ribban ytterligare för dem som saknar juridisk utbildning, vilka kan ha ännu svårare att upptäcka när AI-verktyg leder dem på villovägar.
Dessa fall belyser begränsningarna hos AI-verktyg inom den juridiska sektorn och riskerna med att blint använda AI-genererat material, liksom det ansvar och de etiska skyldigheter som åligger leverantörer av juridiska tjänster i denna fråga.
I Solicitors Regulation Authoritys rapport ”Risk Outlook Report” varnade myndigheten för användning eller missbruk av AI-verktyg och konstaterade: ”Alla datorer kan göra misstag. AI-språkmodeller som ChatGPT kan dock vara mer benägna att göra detta. Det beror på att de fungerar genom att förutse vilken text som bör följa efter den indata de får, men saknar begreppet ’verklighet’. Resultatet kallas ’hallucination’, där ett system ger mycket trovärdiga men felaktiga resultat.”
Det vore naivt att bortse från AI:s roll i det framtida samhället. Även om AI har potential att underlätta arbetet för europeiska patentombud genom att automatisera rutinuppgifter och öka effektiviteten, kan den ännu inte ersätta den mänskliga expertisen, omdömesförmågan och kreativiteten som är avgörande för yrket. En patentombuds arbete innebär ett komplext samspel mellan juridiska, tekniska, affärsmässiga och interpersonella färdigheter. Dessa aspekter av rollen är djupt rotade i mänsklig intelligens och kan ännu inte efterliknas av AI. Patentombud kommer därför att fortsätta spela en avgörande roll i patentsystemet och arbeta tillsammans med AI-verktyg för att erbjuda sina klienter service av högsta kvalitet.
Om du har en uppfinning eller innovation som du tror kan vara patenterbar, kontakta någon av författarna, Oliver Pooley eller David Combes, som kan ge dig konfidentiell rådgivning och vägleda dig genom processen, eller kontakta en AI-specialist i vårt branschteam för datateknik och programvara.
”De senaste fallen belyser begränsningarna hos AI-verktyg inom den juridiska sektorn och riskerna med att blint använda material som genererats av AI”
