Användningen av AI har revolutionerat hastigheten och noggrannheten vid diagnostik av en rad sjukdomar, däribland bröstcancer, prostatacancer, mag-tarmsjukdomar, hudcancer, lungcancer, neurodegenerativa sjukdomar, diabetesretinopati, hjärtsjukdomaroch stroke. Detta kan i sin tur leda till tidigare diagnos och snabba, målinriktade insatser, vilket i slutändan förbättrar överlevnadsstatistiken.
Så, uppfinningar inom AI-diagnostik tar hand om oss – men hur kan vi skydda dem?
Vanligtvis skyddas en uppfinning genom ett patent eller en affärshemlighet. Men vilket alternativ är bäst för uppfinningar inom AI-diagnostik?
Det första man måste ta ställning till är om uppfinningen uppfyller kraven för patentskydd. Om det hindret inte klaras är skydd som affärshemlighet den självklara vägen.
AI-diagnostik kan avse flera områden som i sig är undantagna från patentskydd, till exempel matematiska metoder, datorprogram eller diagnostiska metoder. De brittiska och europeiska patentverken anser dock att dessa undantag kan kringgås genom ett automatiserat system som bearbetar fysiologiska mätningar för att ställa en medicinsk diagnos – till exempel användningen av ett neuralt nätverk i en hjärtövervakningsapparat för att identifiera oregelbundna hjärtslag.
Patent eller affärshemlighet?
Syftet med ett patent är att skydda din affärsmässiga ställning genom att hindra tredje part från att använda din uppfinning. I gengäld måste dock uppfinningen redovisas i patentet, i tillräcklig detalj för att en fackman inom området ska kunna genomföra uppfinningen i praktiken. Detta skulle förhindra skydd genom affärshemligheter, vilket – som namnet antyder – kräver att uppfinningen hålls hemlig.
Nästa fråga är därför om patentskyddet är värt att avslöja din uppfinning? Det är en mångfacetterad fråga som beror på uppfinningens karaktär, till exempel hur lätt den är att bakåtkonstruera, eller vilka dina kommersiella mål är.
För vissa uppfinningar är dock valet mellan patentskydd och skydd som affärshemlighet inte alltid självklart.
Den goda nyheten för sådana uppfinningar är att man inte behöver välja mellan patentskydd och skydd som affärshemlighet redan från början. Ibland är det möjligt att utforska den ena skyddsformen utan att äventyra den andra.
Detta beror på att patentansökningar inte offentliggörs förrän cirka 18 månader efter inlämningsdagen, vilket ger uppfinnarna en tidsperiod under vilken de kan besluta om hur de bäst ska gå vidare. Det är också viktigt att nämna att det, beroende på jurisdiktion, är möjligt att få ett preliminärt utlåtande om patenterbarhet från vissa patentverk redan före offentliggörandet.
Att omsätta skyddet i praktiken
Ett sätt skulle kunna vara att först lämna in en patentansökan. Om de första reaktionerna från patentverket (till exempel sökresultat eller ett preliminärt yttrande) tyder på att det finns möjlighet till ett omfattande och kommersiellt värdefullt patentskydd för uppfinningen, kan ansökan offentliggöras och behandlas fram till beviljande.
Om så inte är fallet kan ansökan dras tillbaka innan den offentliggörs. Även om ansökan inte offentliggörs kan skyddet för affärshemligheter fortfarande åberopas.
Ett annat alternativ är att inledningsvis utnyttja skyddet för affärshemligheter.
Om AI-algoritmen i praktiken fungerar som en svart låda är det möjligt att en kommersialisering av den inte betraktas som ett avslöjande som kan äventyra patenterbarheten. Denna väg skulle kunna hålla möjligheten öppen att, vid behov, ansöka om patentskydd vid ett senare tillfälle. Om skyddet av affärshemligheter av någon anledning äventyras finns det dessutom bestämmelser i Storbritannien och EU som gör det möjligt att lämna in patentansökningar även efter att sekretessen har åsidosatts.
Ytterligare överväganden
Det finns också några allmänna – och på intet sätt uttömmande – överväganden som uppfinnare bör ta hänsyn till när de ska avgöra om en uppfinning bäst skyddas genom ett patent eller som en affärshemlighet.
Framför allt är AI-algoritmer oftast svåra att bakåtkonstruera, vilket innebär att det kan vara bättre att undvika att i en patentansökan avslöja specifika detaljer om själva algoritmen för eventuella konkurrenter. Företagshemligheter ger dock inget skydd mot oberoende utvecklingar som genomförs av tredje part.
En annan aspekt att beakta är att ett mer omfattande patentskydd kan vara tillgängligt för uppfinningar där innovationen ligger utanför själva AI-algoritmen, till exempel om uppfinningen avser förbehandlingssteg eller en kombination av ingångsparametrar som förbättrar AI:ns utdata. I sådana fall behöver patentskyddet inte vara begränsat till en specifik AI-algoritm, vilket kan göra det svårare för tredje part att kringgå patentet.
Om din uppfinning istället avser själva AI-algoritmen (till exempel en viss struktur för ett neuralt nätverk som är väl anpassad för en specifik diagnostisk utmaning), kan det vara lättare för tredje part att kringgå patentet. Man bör också beakta sannolikheten för att den patenterade tekniken blir föråldrad på grund av den snabba utvecklingen inom AI-algoritmer.
Om du vill diskutera skydd genom patent eller affärshemligheter för din uppfinning inom AI-diagnostik, vänligen kontakta författareneller din vanliga advokat hos Barker Brettell.
”Uppfinningar inom AI-diagnostik tar hand om oss – men hur kan vi skydda dem?”
