Engångsprodukter har gjort – och fortsätter att göra – livet bekvämt och prisvärt. Men nästan 70 år efter att tidskriften Life anses ha myntat begreppet ”throwaway living” känner och ser vi att ”away” smyger sig allt närmare. Om en produkt inte kan återanvändas eller återvinnas hamnar den på en deponi, och trots våra bästa ansträngningar kan detta kännas som ett oöverstigligt problem.
Detta gäller särskilt när det gäller mat, där många av oss inte lyckas tillämpa principerna om att äta ”från nos till svans” eller ”från rot till stjälk” fullt ut. Faktum är att cirka 17 % av den totala livsmedelsproduktionen går till spillo. Stora mängder matavfall ger upphov till stora mängder metangas, som bidrar till den globala uppvärmningen, samtidigt som det krävs betydande mängder energi för att transportera avfallet till deponier eller komposteringsanläggningar. Totalt sett står matavfallet för 6,7 % av de globala utsläppen av växthusgaser när det bryts ned, vilket förvärrar de utmaningar världen står inför och samtidigt innebär en enorm förlust av användbart och resurskrävande material.
Lyckligtvis kliver innovatörer in för att omvandla matsvinn till användbart material och sedan förvandla det användbara materialet till produkter för återanvändning.
Ett sådant visionärt företag är Waister AS, med säte i Norge. Företaget har utvecklat och patenterat ett system som kan omvandla rått matavfall till ett torrt, lagringsbart material som kan användas som biogasförstärkare för energiproduktion. Eftersom produkten inte innehåller vatten kan motsvarande tio sopbilar fyllda med vått avfall transporteras i en enda. Tekniken bakom systemet kan enkelt skalas ned, vilket gör den lämplig för storkök eller andra småskaliga producenter av matavfall. Detta gör det möjligt att samla in mindre avfallsströmmar direkt vid källan och omvandla dem till ett användbart material. Storköken gynnas eftersom de slipper lagra och bortskaffa stora mängder avfall, och miljön gynnas eftersom avfallet istället används till nyttiga ändamål. Ofta löser de bästa innovationerna (och de bästa patentansökningarna) mer än ett problem åt gången.
En nackdel med att producera energi från avfall är att värdefulla komplexa material bryts ned och går förlorade. Men att utvinna dessa komplexa material ur avfallet kräver stora insatser, och det första steget är att isolera en enda beståndsdel ur blandningen.
Ta ägg som exempel. Bara i Storbritannien konsumerades 202 ägg per person och år mellan 2004 och 2021. Om man räknar ut detta på global nivå blir det en enorm mängd äggskal som komposteras eller hamnar på deponi.
Ett norskt företag, Biovotec AS, har utvecklat och patenterat en metod och en anordning som gör det möjligt att separera äggskalets beståndsdelar från äggmembranen. Tekniken kan integreras i den industriella äggbearbetningen, vilket gör det möjligt att utvinna det användbara äggmembranet direkt från avfallsströmmen vid källan.
Denna teknik har gjort det möjligt för Biovotec att tillverka en patenteradbiokompatibel film framställd av äggskalsmembran. Filmen utnyttjar membranets läkande egenskaper och bildar ett material som kan användas som sårförband eller som ett implantatmaterial som främjar sårläkning och löses upp efter användning.
Genom en kombination av olika tekniker har man tagit ett litet steg mot att minska det avfallsberg som uppstår. Detta är ett utmärkt exempel på att det sällan är bara en enda patenterbar uppfinning som ligger bakom en kommersiell produkt.
På samma sätt har det brittiska företaget Bio-Bean utvecklat processer som separerar olika material från kaffesump för att producera fasta biomassabränslen, naturliga ämnen för användning i livsmedel och drycker samt återvunna komponenter för industrin.
Ett överraskande restprodukt från kaffetillverkningen är ett garn tillverkat av kaffesump. Detta patentskyddade material, som framställs av Singtex, tillverkas genom att man blandar bakade kaffesump med en polymer och sedan spinner blandningen till garn. Kaffesumpen i blandningen ger materialet doft, värmereglering och UV-skydd, vilket minskar eller eliminerar behovet av de syntetiska tillsatser som krävs för att ge tyger av ren polymer samma egenskaper. Med hjälp av liknande tekniker har samma innovatörer till och med tagit fram ett vattentätt biomembran med 26 % kaffeolja för användning i vind- och vattentäta kläder.
Långsamt håller avfallet på att återta sin plats i våra liv, men den här gången till det bättre. Det globala patentsystemet används för att skydda denna innovation, vilket möjliggör en renare och grönare framtid för oss alla.
Om du vill diskutera din innovativa idé inom avfallshantering eller återvinning är du välkommen att kontakta författareneller din vanliga advokat hos Barker Brettell.
”Innovatörer tar sig an uppgiften att omvandla matsvinn till användbart material och sedan förvandla det användbara materialet till produkter för återanvändning”
