Redan hösten 2012 inleddes arbetet med att utarbeta en ny patentlag för Sverige.
Patentlagsutredningens betänkande överlämnades till regeringen våren 2015. Sedan dess har förslaget legat för bearbetning hos Justitiedepartementet, som har varit alltför upptaget av andra frågor för att kunna prioritera detta. Men nu är det äntligen klart! Det lätt omarbetade förslaget till en ny patentlag antogs av riksdagen den 16 oktober och kommer att träda i kraft den 1 januari 2025. Detta var helt okontroversiellt, inga talare hade anmält sig i riksdagen och beslutet klubbades igenom på åtta sekunder.
Den nya patentlagen är helt omarbetad jämfört med den nuvarande patentlagen från 1967. Eftersom en mängd ändringar och tillägg har gjorts i den nuvarande patentlagen genom åren har den blivit mycket svår att förstå och svår att överblicka. I det så kallade Philips-målet (RÅ 1990 ref. 84) fastslog Regeringsrätten att den inhemska tillämpningen av svensk rätt ska följa praxis vid Europeiska patentverket (EPO), och efter detta har många paragrafer i patentlagen kommit att tolkas på samma sätt som olika artiklar i den europeiska patentkonventionen (EPC), trots att lydelsen ofta har uppvisat stora skillnader. Detta har lett till oklarheter. Ett av de viktigaste syftena med en ny patentlag har därför varit att åstadkomma en tydligare patentlag, som i större utsträckning är harmoniserad med EPC.
I sak medför dock den nya patentlagen inga direkta skillnader. Eftersom det redan tidigare har fastställts att EPO:s praxis ska följas, bör ändringarna i lagtexten inte medföra någon förändring i tolkningen. Tidigare svensk praxis bör kunna användas som vägledning även när beslut ska fattas enligt den nya lagen. Syftet med den nya lagen har inte varit att genomföra några ändringar i praxis, utan endast att modernisera lagen och göra den mer överskådlig, och därmed lättare att följa.
Malin Keijser Bergöö vid Barker Brettell Sweden AB var expert i utredningen om patentlagen och verkade då för en harmonisering med EPC. Hon är nöjd med den nya patentlagen, men hade gärna sett en ännu tydligare harmonisering. Två av de frågor hon drev, men som inte fick gehör för, var avskaffandet av steget ”Underrättelse om patentmeddelande” i beviljandeprocessen samt av begreppet ”grundhandling”. Båda dessa innebär att patentprocessen hos PRV skiljer sig väsentligt från patentprocessen hos EPO.
Patentbeviljningsprocessen hos PRV sker i tre steg: först skickar PRV ut ett ”slutföreläggande”, därefter ett ”meddelande om patentbeviljning” och först därefter ett ”patentbeslut”. Enligt Malin innebär detta att processen för att få ett svenskt patent blir onödigt utdragen och kostsam.
– Hos EPO klarar man detta på bara två steg, ”Intention to grant” och ”Decision to grant”, så detta borde även PRV klara av. Det finns ingen rimlig anledning till det extra steget ”Underrättelse om patentmeddelande”, säger Malin.
Hos EPO är det alltid ansökan vid inlämningsdagen som utgör referens för om ändringar får göras i en patentansökan (vilket säkerställer att patent inte beviljas för en uppfinning som ännu inte har realiserats när patentansökan lämnas in). Enligt svensk rätt är det däremot ”grundhandlingen” som används som referens. I de fall då en ansökan lämnats in i Sverige på något annat språk än svenska, engelska, danska eller norska är det den svenska eller engelska översättningen av ansökan (som ofta lämnas in långt senare) som räknas som ”grundhandling”, även om denna skiljer sig från den ursprungligen inlämnade ansökan. Detta leder, enligt Malin, till oklarheter som man undviker om man istället utgår från ansökan den dag den lämnades in.
Malin uppmanar regeringen att fatta beslut om en ny patentförordning, som skulle kunna leda till att steget ”Meddelande om patentbeviljande” avskaffas i beviljningsprocessen, samt att begreppet ”grundhandling” avskaffas (till förmån för ”ansökan på inlämningsdagen”).
– Även om dessa ändringar inte har införts i den nya patentlagen finns det inget som hindrar att ändringarna genomförs genom ändringar i patentkungörelsen. Den utredning som slutfördes våren 2015 lade även fram ett förslag till en patentförordning som skulle ersätta dagens patentkungörelse. Regeringen har ännu inte fattat beslut om någon ny patentförordning, men patentkungörelsen måste naturligtvis ändras i och med den nya patentlagen. I arbetet med dessa ändringar bör man överväga om begreppet grundhandling och steget ”Underrättelse om patentmeddelande” kan avskaffas.
Det återstår att se om Malins uppmaning kommer att följas. Om du som läsare har några frågor eller funderingar kring den nya patentlagen – eller vill diskutera vad som bör ingå i en ny patentförordning – är du välkommen att kontakta oss på Barker Brettell Sweden.
